Hoppa till innehållet
Artikel 17Rätten att bli glömd

Vad EU-domstolen faktiskt bestämde — och vad det betyder för dig

Denna text är information, inte juridisk rådgivning.

I korthet

Den 9 juli 2026 slog EU-domstolen fast att svenska företag inte kan gömma sig bakom ett utgivningsbevis för att slippa följa dataskyddsreglerna. Att sälja domar mot betalning är inte journalistik. Det betyder att du som privatperson har rätt att kräva att uppgifterna raderas — och rätt att kräva skadestånd.

Bakgrunden: hur det gick till

En person, som i domen kallas ND, dömdes för ett brott år 2011. Företaget bakom Lexbase — då Garrapatica AB, numera Legal Newsdesk Sweden AB — publicerade domen i sin databas, där vem som helst kunde söka fram den mot betalning.

ND bad företaget radera uppgifterna. Företaget gjorde det inte direkt, utan först senare enligt sin egen interna gallringsrutin. ND väckte då talan vid Attunda tingsrätt och krävde skadestånd enligt dataskyddsförordningen.

Företaget invände: verksamheten skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen tack vare vårt utgivningsbevis, alltså gäller inte GDPR här. Det var den frågan Attunda tingsrätt skickade vidare till EU-domstolen.

Vad ett utgivningsbevis är — och varför det spelat roll

Ett utgivningsbevis är ett tillstånd som en webbplats kan ansöka om hos Mediemyndigheten. Med ett sådant bevis omfattas sajten av yttrandefrihetsgrundlagen, som är en av Sveriges grundlagar. Vid ansökan görs ingen prövning av databasens innehåll eller syfte.

Grundlag väger tyngre än vanlig lag. Det har gjort att söktjänster som säljer domar länge kunnat hävda att GDPR helt enkelt inte gäller för dem — de har haft ett grundlagsskydd som normalt är till för tidningar och nyhetsmedier.

Det är just den konstruktionen EU-domstolen nu har underkänt.

Vad domstolen kom fram till

Domen har tre delar.

1. Sverige får inte utvidga undantaget

GDPR tillåter medlemsländerna att göra undantag för journalistik, forskning, konst och litteratur. Den listan är uttömmande — den går inte att bygga ut. Sverige kan alltså inte skapa ett bredare undantag genom att hänvisa till tryck- och yttrandefriheten i allmänhet.

2. Du får inte fråntas dina rättsmedel

Tidigare har den som drabbats i praktiken hänvisats till att väcka talan om förtal — vilket är svårt, eftersom en publicerad dom ju är sann. EU-domstolen slår fast att detta inte är tillåtet. Du har rätt till GDPR:s egna verktyg: klaga till Integritetsskyddsmyndigheten, begära radering, och kräva skadestånd.

3. Att sälja domar är inte journalistik

För att något ska räknas som journalistik i GDPR:s mening krävs enligt domstolen fyra saker:

Om en databas bara lägger ut domar rakt av mot betalning saknas i princip samtliga fyra. Domstolen skrev om just den verksamhet målet gällde att det

”förefaller det inte krävas något redigerings- eller bearbetningsarbete, och verksamheten förefaller inte heller bedrivas i enlighet med en redaktionell linje, vilket det dock ankommer på tingsrätten att kontrollera”

och tillade att handlingarna i målet ”inte ger vid handen att bolaget skulle omfattas av pressetiska regler och yrkesetiska regler för journalister”.

Lägg märke till förbehållet. Domstolen säger inte att villkoren är obefogade — den säger att de inte förefaller uppfyllda, och överlämnar den slutliga kontrollen till tingsrätten.

Domstolen betonade samtidigt att begreppet journalistik ska tolkas brett. Att något publiceras på internet, sker mot ersättning eller handlar om brottmål gör det inte automatiskt till icke-journalistik. Det avgörande är om det finns ett redaktionellt arbete bakom.

Vad domen inte gör

Här är det viktigt att vara ärlig, eftersom rubrikerna varit svepande.

Vad detta betyder i praktiken för dig

Du har rätt att begära att företaget raderar uppgifter om dig. Företaget måste svara inom en månad.

Du har rätt att klaga till Integritetsskyddsmyndigheten. Läs dock vad du realistiskt kan vänta dig av ett klagomål just nu — myndigheten utreder inte enskilda klagomål mot de tjänster den redan granskar.

Du har rätt att kräva skadestånd för den skada du lidit. Två saker att känna till: det finns ingen nedre gräns för hur allvarlig skadan måste vara — men du måste faktiskt kunna visa att du lidit skada. Enbart att en regel överträtts räcker inte. Däremot har domstolen godtagit att oro och rädsla för att uppgifterna ska missbrukas i sig kan vara ersättningsgill skada.

Vilka företag handlar det om

Domen gäller Lexbase direkt, men resonemanget träffar alla verksamheter som fungerar på samma sätt: obearbetad publicering av domar eller brottsuppgifter, mot betalning eller fri tillgång, utan redaktionellt arbete.

Integritetsskyddsmyndigheten har inlett tillsyn mot Legal Newsdesk Sweden AB, som driver Lexbase, och mot Fuplex AB, som driver krimfup.se. Båda granskningarna pågår.

En upplysning värd att känna till: bolaget bakom Lexbase har Verifiera AB som moderbolag. Det är två skilda juridiska personer, och en begäran till det ena omfattar inte automatiskt det andra — men förekommer du hos den ena tjänsten kan det vara värt att kontrollera den andra.

Källor